Journalistrollen och dess förändring var ämnet för ett seminarium på JMK i förra veckan. Av reaktionerna efteråt att döma, många både på webben (länklista finns längst ner i detta blogginlägg) och Twitter (där diskussionerna förs under hashtaggen #journalistroll), hettade det till rejält.
Nu var jag inte på plats, och boken som seminariet tog sin utgångspunkt i är beställd men inte läst. Kanske lite för tidigt för mig att ge mig in i debatten alltså, men jag gör det ändå.
Att den tekniska utvecklingen, med sociala medier och oerhört kapabla mobiltelefoner, påverkar journalistrollen och journalistiken borde vara ställt utom allt rimligt tvivel. Det handlar om hur vi journalister kan jobba med research, i jakten på personer att intervjua och massor av andra metodförändringar. Men det påverkar också den roll vi som kollektiv har och vad vårt arbete betyder för läsarna/tittarna/lyssnarna. Många gånger är det inte längre traditionell media som är snabbast och inte heller bäst.
Men jag tror att olika typer av journalistik påverkas i olika grad. Vissa typer av journalistik påverkas i väldigt hög utsträckning, annan betydligt mindre. Min lokaltidning TTELA tror jag utgör ett exempel på det senare. Kommunbevakningen sköter redaktionen fantastiskt bra, bland annat i granskningen av den numera rikskända bandyarenan. Näringslivsreportrarna gjorde ett oerhört bra jobb under hela Saab-affären. Men här, på det lokala planet, saknas konkurrens från publiken. (Åtminstone direkt konkurrens, att nätet är en konkurrent om läsarnas tid är en annan sak.) Att tidningens twitterkonto har 168 followers tror jag faktiskt går att se som ytterligare en indikation på att det saknas gräsrotskonkurrens om den här bevakningen.
När det gäller den journalistik som jag delvis själv ägnar mig åt, sån som i någon mån går att bunta ihop som åsiktsjournalistik, är konkurrensen från "nätet" många gånger större. I mitt fall handlar det om tester av konsumentteknik, ett område där det sannerligen inte saknas initierad konkurrens från nischade sajter med oerhört hög kompetens. Och inte bara hög kompetens, en webbplats som Swedroid publicerar telefontester som är betydligt mer detaljerade än någon representant i traditionella medier, specialtidningen Mobil inräknad, gör. För de riktigt kunniga Android-läsarna är Swedroid – sannolikt och i så fall med all rätt – förstahandskällan. Och självklart finns det sajter av Swedroids kaliber också inom områden som teater, film, musik, gräsklippare, fasadfärger, you name it.
Hårdare konkurrens i ämnesmässiga nischer, men fortfarande stark ställning för journalistiken i de geografiska är alltså min teori. Men jag kan ha fel, det var länge sedan jag jobbade med journalistik knuten till geografisk plats. Kanske är konkurrensen större än jag kan se också där.
Det finns ytterligare en aspekt som tenderar att glömmas bort. Vi som diskuterar de här frågorna är personer som spenderar våra arbetsdagar vid datorn, som följer dygnets nyhetsutveckling i realtid, som plöjer stora mängder rss-flöden och följer hundratals personer på Twitter. Vi är inte ensamma om det här konsumtionsmönstret, men det finns många yrkeskategorier där de här möjligheterna saknas. För dem tror jag att traditionella medier kommer fortsätta att spela en stor roll framöver. Att bygga upp sina egna filter på nätet är tidskrävande. Man ska hitta personerna man vill följa och sen ska man skaffa sig någon form av relation till det de skriver för att värdera varför. Även om någon absolut objektivitet inte finns ens hos en tidningsredaktion så står de för någon form av opartiskhet. Att redaktörens roll behöver stärkas på nätet har jag argumenterat för tidigare.
Det tråkiga med hela den här diskussionen är att den handlar om fel saker. Vi journalister borde inte ägna en minut till åt att fundera över om utvecklingen påverkar det vi gör. Vi borde ägna inte minuter utan dagar och veckor åt att fundera över hur det påverkar det vi gör, och hur vi bäst utnyttjar möjligheterna både redaktionellt och kommersiellt.
Men det får bli en annan gång. Så länge går det att läsa vidare om journalistrollen hos:
- Malin Crona: Händerna fulla – man har alltid ändan bak
- Robert Rosén: Vad lär sig studenterna på JMK?
- Pierre Andersson: Vem är journalist? och Kan inte släppa #journalistroll
- Torbjörn von Krogh (som var moderator på seminariet): Pöbel, publik, prosument - konsekvenser av och för journalistrollen
- Brit Stakston: Att fastna i en identitet
- Fredrik Strömberg: Korta klipp - 27 januari 2011
- Helena Giertta: Nätet gör journalistiken bättre och En märklig debatt
- Kristofer Björkman: Journalistrollen i upplösning när journalistiken blomstrar